Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Listers häradsrätts arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10038
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ftUztZhvEwN6gzy4I7FP1V
Omfång
100 Hyllmeter 
Datering
1663–1951(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, 1901-1949 från tingsrätten
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 3/1963
Sakregister: Lagfartsregister jämshögs sn, 1777-1818
Bouppteckningsregister: Bouppteckningsregister, 1725-1850
Bouppteckningsregister: Bouppteckningsreg Jämshögs sn, 1725-1800
Bouppteckningsregister: Bouppteckningsreg jämshögs sn, 1797-1815
Bouppteckningsregister: Bouppteckningsreg jämshögs sn, 1811-1818
Övriga hänvisningar
Förteckning över kartor och ritningar överförda till kart- och ritningssamlingen av Kerstin Ingelmark 2002. (pdf), Förteckning över kartor och ritningar överförda till kart- och ritningssamlingen av Kerstin Ingelmark 2002.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Listers häradsrätt (– 1949)
Kategori: Statlig myndighet. Häradsrätter -1970

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/10038

Förteckning 3/1963








Förteckning

över

Listers häradsrätts

arkiv



































Upprättad i januari 1963 som
AMS-arbete. Kompletterad i
september 2002 av praktikant
Kerstin Ingelmark och i februari
2007 av arkivhandläggare
Maria Wallin på Landsarkivet i
Lund.
Allmän anmärkningSammandragsförteckning finns tryckt i Landsarkivet i Lund Del I, 1987.
Ny leverans av material från 1901-1949 i juni 2001.

Förteckningen kompletterad 1973 av lagman Gösta Klemmentsson vid Sölvesborgs tingsrätt, 2002 av arkivassistent Kerstin Ingelmark samt 2007 av arkivhandläggare Maria Wallin.
Inledning (äldre form)Listers häradsrätt 1663-1949

Bräkne och Listers härader var mellan åren 1683 och 1848 förenade i samma domsaga. 1695 förenades domsagan med häradena Medelstad och Östra, sålunda utgjorde hela Blekinge ett eget häradshövdingedöme. Medelstad bildade egen domsaga 1756-1762 och skildes slutligen 1771, tillsammans med Östra härad, från Bräkne och Lister med stöd av kungliga brevet den 27 mars 1770.
Från och med 1849 bildade Bräkne och Lister var sin domsaga till följd av Kungl. Maj:t beslut den 8 februari 1834. Enligt de kungliga breven den 28 april och den 20 oktober 1933 återförenades de båda häradena från 1934 års ingång under benämningen Bräkne och Listers domsaga.
Till följd av kungliga breven den 13 juni 1947 och den 13 maj 1949 övergick, från och med år 1950, Listers härad till då nyskapade Listers och Sölvesborgs domsaga. Samtidigt sammanslogs Listers häradsrätt och Sölvesborgs rådhusrätt till en gemensam domstol under namnet Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt.

Med domsaga menas området för häradshövdingens ämbetsverksamhet. En domsaga kunde ofta innehålla flera häradsrätter. Dessa häradsrätter bildade i sin tur egna rättskipningsdistrikt (tingslag) men hade således en gemensam häradshövding (domare). Häradshövdingen för Bräkne och Listers domsaga bodde på lönebostället Sonekulla i Hoby (idag Bräkne-Hoby) församling.

Listers härad är geografiskt beläget i västra Blekinge och består i söder av halvön Listerlandet, som till största delen utgörs av slättbygd, och norrut i huvudsak innefattar det skogbevuxna Ryssberget vars utlöpare gränsar mot Skåne. Häradet har åtminstone sedan 1683 tillhört landskapet Blekinge. Jämshögs socken (inklusive dagens utbrutna Kyrkhult) överfördes 1639 från Villands till Listers härad. Medeltidens Lister (Listerlandet) betraktades som ett separat område, skilt från både Skåne och Blekinge. Dess geografiska gränser var dock betydligt mindre än nutida Listers härad och begränsades till själva halvön upp mot nuvarande Gammalstorps församling. Gränstrakten mot norr avgränsades av sjön Vesan som då var betydligt större än dagens utdikade rest. Den stora invallningen av våtmarken fullföljdes först åren 1925-1936. I äldre tid tjänstgjorde den grunda sjön som vintertrafikled inom bygden. Trakten norr om Listers halvö har invid medeltiden sålunda tillhört Villands härad, medan vissa delar i nordost bör ha legat inom Bräkne härads domäner, då benämnt Västra härad. Lister benämnt som ”härad” är inte belagt förrän år 1420, vilket även inberäknade Mörrums socken.

Tingsställena har under årens lopp växlat, men åtminstone sedan hösten 1717 har tingen avhållits på gästgivaregården i Norje. Mellan 1781 och 1792 hölls emellertid tingen för Listers och Bräkne härader gemensamt i Karlshamn, närmare bestämt huset nr 389 vid Fiskaretorget. Gården brann 1792 och då flyttades tinget för Bräkne härad tillbaka till Hoby medan tingsplatsen för Listers härad åter igen hamnade i Norje. Till en början, mellan 1793 och 1795, fick häradet dock nyttja en gård i Norje Nordansund. 1795 färdigställdes slutligen ett nytt tingshus i Norje Sunnansund och här höll man ting intill vårtingets slutsammanträde den 19 juli 1918. 1917 beslutades om flytt av tingshus från Norje till Sölvesborg. I väntan på att det nya huset skulle bli färdigbyggt användes mellan hösttinget 1918 och november 1921 kapellet ”Betania” som provisorisk lokal. Det nya tingshuset, ritat av arkitekten Erik Gunnar Asplund, invigdes slutligen den 30 december 1921.

Namnet Lister skrevs omkring år 1300 Lystær och i kung Valdemars jordebok 1389 Liister (avskrift 1551). Härledningen är oklar men troligtvis hör det samman med 'list' i betydelsen 'remsa, kant' och betecknar då antagligen utkanten av det danska riket.

I Listers häradsrätt ingick (1663-1949 om ej annat anges):

Elleholm
Gammalstorp
Jämshög; förr även Gemsjö eller Giemsiö (1639 överfördes socknen från Villands till Listers härad)
Kyrkhult (1865 utbrutet ur Jämshög)
Mjällby; förr även Mellby
Mörrum (före 1885 tillhörde delarna Vekerum och Rävabygget Bräkne härad)
Olofströms kbfd * (bildad 1940 inom Jämshögs församling)
Sölvesborg **
Ysane

* kbfd = kyrkobokföringsdistrikt
** Sölvesborgs församling var 1868-1950 uppdelad på stadsförsamling och landsförsamling.


Arkivbeskrivning av L Persson 2007-04.


Källor:
Elisabeth Reuterswärd, red. (1987): Landsarkivet i Lund: Domstolarnas, städernas och fångvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge
Hans Milton: Listers och Sölvesborgs historia, 1994
Anna Christina Ulfsparre (1993): "Skriftliga källor om tingshusbyggnadsskyldiga" i Tingshus i tid och rum: ett rätts- och kulturhistoriskt seminarium i Domstolsväsendets informationscentrum, Jönköping den 24-25 februari 1992.
Svensk uppslagsbok, band 18, 1951
Nationalencyklopedin
Tingshusbyggnadsskyldiges i Listers och Sölvesborgs domsaga arkiv, 1912-1924, F:2

Ämnesord

Ämnesord, ort
Blekinge län

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2022-06-30 08:29:35