Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Äldre huvudarkivet och Byrå I, - juni 1966

Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost)

Basic data

Reference codeSE/RA/481/01/01
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ZGzUJFLcKgL3yc3z0zp10J
Extra ID1
Extent
88 Hyllmeter  (-)
1695 Volymer  (-)
Date
1500-tal–1966(Tidsomfång)
Terms and conditionsDelvis
Notes on terms and conditionsVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Serie J, Kartor och ritningar, kan innehålla hemliga uppgifter. En sekretessprövning ska göras enligt OSL Kap 18:8 (Anläggningssekretess, gäller så länge anläggningen är i bruk) innan uppgifter lämnas ut.
Other references
Arkivhistorik (pdf)
Archive institutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Record creator / Origination
Riksarkivet (1618 – 2009)
Alternativa namn: RA
Alternativa namn: Statens arkiv  (2007 – 2009)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Content

Introduction (older form)INLEDNING

Riksarkivets uppgifter och organisation

När riksarkivet 1618 organiserades som en särskild avdelning av K M:ts kansli utnämndes en av de kungliga sekreterarna till chef där. Riksarkivets uppgift hade, alltsedan det uppstod under Gustav Vasas första regeringsår, varit att mottaga och förvara kansliets inaktuella arkivhandlingar och att tillhandahålla dem nar de vid senare tillfallen behövdes for administration och rättsskipning. Därtill fick det under tidernas lopp mottaga arkiv efter kloster och kyrkor, kommissioner och upphörda ämbetsverk liksom diverse extraordinarie accessioner av enskilda personers papper och av handlingar vilka tagits som krigsbyte. Sedan 1661 mottog och kontrollerade det också boktryckarnas leveranser av desk arkivexemplaren av sina alster.
Nar arkivhandlingar blir äldre avtar i regel deras administrativa och rättsliga betydelse. I stället får de större värde för historisk forskning. Redan på 1600- talet fick riksarkivet bidraga med källmaterial for den tidens historieskrivare. Det tjänstgjorde också på 1600- och 1700-talen i viss mån som utbildningsanstalt for yngre kanslitjansteman.
Den ordinarie personalen under arkivsekreteraren bestod fram till 1800-talets början för det mesta av bara fyra tjänstemän, vartill kom ett växlande antal extraordinarie och extra tjänstemän samt tillfälliga auskultanter. 1835 drogs dock en av de ordinarie tjänsterna in fastän dessförinnan två helt främmande uppgifter lagts på riksarkivet: Att ta hand om författningstrycket och kansliets expensmedel, vilket medförde bestyr med lagerhållning och utdelning av förordningar, papper och pennor m.m. Att arkivsekreteraren samtidigt fick titeln riksarkivarie betydde ingenting i sak. Då hade verket genom bristfälliga lokaler och långvarig underbetalning av tjänstemännen - kanske också genom dessas egen bristande ambition - sjunkit ned i ett visst förfall. Många arkivbestånd var oordnade och otillgängliga, varför riksarkivet i ganska ringa grad anlitades av historieforskarna.

Med Hans Järtas utnämning till riksarkivarie 1837 inleddes en uppryckningsperiod. Riksarkivet gjordes till - och har sedan förblivit - både ett administrativt och ett lärt verk. Det organiserades på två avdelningar, i en administrativ och i en historisk del. I ”administrativa avdelningen" fick de förutvarande ordinarie tjänstemännen fortsatta med de löpnade ärendena som förut. I "historiska avdelningen" grep sig yngre akademiker an med att ordna upp och förteckna de äldre bestånden som därigenom blev mera tillgängliga och kom att utnyttjas av seklets livaktiga historieforskning. Denna organisation kom i stort sett att vara under sju decennier, fastän givetvis smärre förändringar gjordes och flera tjänster tillkom, för det mesta tillsatta med utbildade historiker. 1878 blev riksarkivet ett självständigt verk och var alltså inte längre en avdelning av K M:ts kansli där det sedan departementalreformen 1840 varit kopplat - men på sistone mest rent formellt - till ecklesiastikdepartementet.
Utvecklingen under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, då arkivbestånden förökades från många håll och riksarkivet gick ut på nya områden, såsom urkunds­ utgivning, organiserande av landsarkiv och tillsyn av de centrala ämbetsverkens egen arkivvård, resulterade i instruktionen av 10/12 1909.

Enligt denna delades verket upp på fyra sektioner för sin depåverksamhet och gjordes officiellt till centralmyndighet för det offentliga arkivväsendet i hela landet. De ovannämnda for riksarkivets egentliga verksamhet främmande uppgifterna hade det då sedan länge blivit av med: Handhavandet av kansliets expensmedel 1841, författningstrycket 1838 och tryckeriernas arkivexemplar 1866.
(Räkenskaperna efter den förstnämnda verksamheten
återfinnes numera i kanslibokhallarens arkiv som förvaras på annat håll i riksarkivet. Handlingarna efter trycksakshanteringen har förts ihop med riksarkivets biblioteks korrespondens och kataloger m.m. och förvaras bland de till ämbetsarkivet hörande sektions­ arkiven och specialbestånden, se den särskilda förteckningen över dessa).

31/12 1920 utfärdades en ny instruktion enligt vilken riksarkivet delades upp på tre byråer, varav den första skulle ha hand om den allmänna administrationen och depåverksamheten, den andra ha överinseendet över centrala verks arkivvård och den tredje sköta sådana ärenden som angick landsarkivens verksamhet. Som chef for byrå I tillsattes ett arkivråd, likaså for byrå II, medan byrå III skottes av riksarkivarien själv. Denna ordning blev dock bara tillfällig. I oktober 1924 slogs de två sistnämnda byråerna ihop till en yngre byrå II, enligt ännu en ny instruktion av 8/9 s å. Personalen där bestod länge endast av arkivrådet själv med hans sekreterare, och vid behov måste assistans begäras från arkivarierna vid byrå I. Först 1946 tillkorn en tjänst som 1. arkivarie vid byrå II, sedan ytterligare ett fåtal tjänster före 1966 års stora omorganisation (varom mer i det följande).


Arkivbildningen

De organisatoriska förändringarna hade före 1921 satt . föga spår i ämbetsarkivets uppbyggnad och seriebildning, men den äldre byrå II och byrå III förde från början egna diarier och lade sina handlingar i särskilda serier. Likaså gjorde den yngre byrå II. Mellan riksarkivets huvudarkiv och byrå I:s arkiv gjordes däremot ingen skillnad. handlingar rörande den allmänna administrationen och depåverksamheten lades i samma serier (1921-35 fördes dock både ett ingående huvuddiarium och ett ingående diarium for byrå I, varför inkomna handlingar från denna tid har två diarienummer). Huvudarkivet och byrå I:s arkiv måste alltså betraktas som ett och samma bestånd. Som ett bihang till detta har sedan länge förvarats vissa handlingar av åtminstone delvis extern proveniens: Avskrifter av staders privilegier samt efter slottsbranden 1697, som medförde stora förluster for kansliet och riksarkivet, frän civila verk och militära befälhavare infordrade förteckningar över kungliga brev m.m.
Vid sidan av byråarkiven började tidigt vissa särskilda delarkiv att växa fram - i bokbinderiet redan 1921, i Östermalmsavdelningen 1925 och inom arkivarbetarverk­ samheten 1934, Tidigare hade dock sigillvarden lagt upp egna register och förteckningar för sin verksamhet. Liksom i andra ämbetsverk har vissa chefer-och tjänstemän efterlämnat "handarkiv" av mer eller mindre privat korrespondens och dylikt. Därtill har protokoll och handlingar efter kommittén för gemensam nordisk utforskning av ryska arkiv 1928-32 och från arkivkongressen 1960 införlivats med ämbetsarkivets, liksom riksarkivets hemliga arkiv och den av riksarkivarien Helge Almquist på 1920-talet upplagda samlingen av fotostaterade kanslistilar med tillhörande register. Separata förteckningar har upprättats over dessa delarkiv liksom över de har förut omnämnda handlingarna efter riksarkivets trycksakshantering och biblioteks­ verksamhet.
Kammararkivet införlivades med riksarkivet 1922 och tog därmed sig sitt ämbetsarkiv från den tid det lytt under kammarkollegiet. Men även efter 1922 höll sig kammararkivet med ett eget ämbetsarkiv av accessionskataloger, leveransreversal och arkiv förteckningar som behövdes i den dagliga verksamheten, eftersom dess lokaler låg avsides från riksarkivets huvudbyggnad. Dessa arkiv ingår dock inte i riksarkivets ämbetsarkiv utan är fortfarande förvarade i anslutning till kammararkivets bestånd.

I juli 1966 organiserades riksarkivet åter om, enligt instruktion av 3/12 1965 och arbetsordning, fastställd 21/9 1966. Vissa arbetsuppgifter flyttades mellan de två byråerna – bl.a. tog byrå II, nu fördelad på tre sektioner, hand om depåverksamheten för de flesta av arkiven efter de centrala ämbetsverken - och en särskild administrativ avdelning upprättades. I samband härmed gick man över till att nästan helt diarieföra och arkivera korrespondens, promemorior och andra arbetshandlingar enligt en gemensam dossierplan. Sedan Östermalmsavdelningen upphört efter riksarkivets inflyttning 1968 i den nya huvudbyggnaden i Marieberg var det bara den år 1953 upprättade heraldiska sektionen som ända till 1983 fortsatte med eget sektionsarkiv i sina gamla lokaler vid Munkbron. Riksarkivets byråer och avdelningar hade alltså för övrigt inte längre separata diarier och arkivserier: Nästan hela uppläggningen av ämbetsarkivet ändrades from 1 juli 1966. Av denna anledning har man ansett mest praktiskt att dela av det längs detta datum och behandla de äldre delarna som avslutade.

Control

SourceArkivförteckning
Created08/09/2003 00:00:00
Amended14/03/2024 14:53:49