Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms vågböcker


Grunddata

ReferenskodSE/RA/55306
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/3KgNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
3,6 Hyllmeter 
55 Volymer 
Datering
1544–1722(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmVolym nr 36 och nr 42 är svartmärkta och lånas inte ut.
Volym 49: 1713 lånas inte ut. 1750: 1717 lånas inte ut
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Inledning (äldre form)Stockholms vågböcker 1544-1722

1. Bestämmelser angående vägning av varor förekommer redan i Magnus Erikssons stadslag. Särskilt ingående är de stadganden som gäller vägningen i Stockholm. Enligt stadslagen skulle intäkterna från vågen delas mellan staden och kronan, men i privilegierna för Stockholm 1436 fick staden ensamrätt till inkomsten från denna. Denna rätt konfirmerades sedan i ett antal privilegiebrev: 1442, 1458, 1529 och 1636.
Vägningen var inte endast en inkomstkälla för staden, utan blev även ett sätt för staden liksom kronan att kontrollera handeln, kvalitativt och kvantitativt. Detta förhållande har lett till att räkenskaper för våginrättningarna i Stockholm både i Stockholms stadsarkiv (räkenskaper och andra handlingar 1572-1885) och i Kammararkivet, Riksarkivet. Kammararkivets vågböcker är uppdelade i Äldre vågböcker 1544-1548 och Reviderade vågböcker 1637-1722.

Uppgifterna om vågväsendet och vågböckerna har hämtats från B. Odéns uppsats 'Stockholms äldre vågböcker' (Scandia 1959 s. 113-171), med en ingående källkritisk undersökning. Uppgifter om de olika serierna av vågböcker i Stockholm samt dessas förvaringsplats finns i Jan Magnus Fahlströms uppsats 'Stockholms offentliga vågväsen' (Stockholms stads arkivnämnd och stadsarkiv Årsberättelse 1952 s. 19-34)

2. De äldre vågböckerna (renskrifter i folioformat) har enligt Odéns utredning tillkommit på statligt initiativ och i ett handelsstatistiskt syfte. Vågböckerna borde, utifrån uppgifterna, ha upprättats i kammaren under en period då Gustav I avsåg att skaffa sig en starkare kontroll över handeln. 1544 utfärdades utförselförbud för smör och fisk, 1546 och 1548 var prissättning och reglering i blickpunkten. Man bör därför kunna räkna med att de avser all vägning på stadens våg. de kan också betraktas som förelöpare till de ingående s k köphandelsregistren i serien 'lokala tullräkenskaper', vilka finns bevarade i sin helhet 1549-1560.

Vågböckerna eller vågregistren upptar vägda varor för export och import, fördelade på svenska och tyska köpare. varje köpares vägningar upptas i datumföljd och det finns även slutsumma för vägningarna.
de varuslag som vägdes var i huvudsak järn men även andra metaller samt bl a smör, fisk, kött och lin.

Vågböckerna för 1546 och 1548 verkar vara redovisade generalregistret över civila och militära centrala räkenskaper (Kammararkivets ämbetsarkiv t o m 1921, D II ser 1:4). I inventariet över tullräkenskaper (sida 29) upptas 1546 en "speciallängd på järntullen i Stockholm", vilket kan menas 1546 års vågbok, som i huvudsak redovisar järn och andra metaller. 1548 års vågböcker borde vara det som i inventariet står redovisat som "Speciallängder på allt det järn som är ankommet till Stockholms våg anno 1548". Även detta år omfattar vägningen framförallt metaller.

3.De reviderade vågböckerna omfattar perioden 1637-1722 men det finns luckor i serien (1644, 1667, 1672-1675, 1688, 1696, 1699, 1701, 1703, 1711 och 1715). Serien innehåller i huvudsak årsvis uppgjorda, renskrivna bearbetade längder över vägt gods, men även koncept- eller utkast ingår, liksom ett par längder med vågjournaler. Dessa verkar ha förts som memorial vid själva vägningen, eftersom de redovisar varje vägning. I vågböckerna kan två vägningar, åt en och samma köpman på varandra följande dagar, redovisas under en sammanslagen post under en av dagarna.

De reviderade vågböckerna upptar varor vägda för export och reexport. Här redovisas även utförsel från staden till inrikes orter. Huvuddelen av varorna är järn, koppar och andra metaller. Ofta förekommer andra varuslag som smör och hampa. Redovisningen grundar sig på vad som vägts på Stora järnvågen, men vissa år redovisas även vägningar vid Ryssvågen och Gävlevågen, i synnerhet tiden före 1680.

Före 1689 upptas varje köpmans vägningar för sig. I de flesta volymer finns inledningsvis ett alfabetiskt register. från och med 1689 är böckerna uppställda efter de skeppare med vilka godset utskeppades. under varje skeppare anges de vägda varorna samt namn på de personer som exporterar. Det finns alfabetiska register över skepparna.

För tiden t o m 1695 är böckerna uppdelade i två huvudavdelningar, den ena omfattar vägda varor som skeppats utrikes (för vilka stora tullen ska avläggas). Den andra omfattar vägda varor som skeppats till inrikes ort (för vilka lilla tullen ska avläggas). För tiden därefter redovisas varor som exporterats utrikes.
Perioden 1639-1671 är de vägda varorna för utrikes export uppdelade på två avdelningar: den ena omfattar koppar och mässing, den andra järn och övriga produkter.

F r o m 1652 finns oftast redovisat destinationsorter för inrikes export. Från 1677 även för utrikes export. Tiden 1637-1695 innehåller vågböckerna uppgift om Lilla tullens tullavgiften för varuposter. Tullen för varor till inrikes ort verkar ha erlagts redan i samband med vägningen. Under samma tid innehåller varje vågbok även en kassaräkenskap för lilla tullen, i de flesta fall med verifikationer.

Man har inte hittat någon förordning eller instruktion som anger att tullavgiften för de varor som vägts på stadens våg för export, skulle erläggas i samband med vägningen. Enligt en kunglig förordning 11 mars 1637 (Stiernman II s. 96) skulle allt "viktegods" som in- eller utskeppades vägas på stadens vågar, men den innehåller ingen uppgift om tull vid vägningen. Men det framgår av en anteckning i 1641 års vågbok skulle 355 daler 31 3/4 öre silvermynt ha levererats till räntekammaren (jfr 1642 års räntekammarbok s. 25). i samband med att Kungl. Maj:t 1688 konfirmerade järnvågstaxan för Stockholms järnvåg, omtalas att taxan upprättats 1636 och godkänts av Kammarkollegiet 1642. Tullen för järn, koppar, mässing och malm som passerade genom Stockholms våg för skeppning till, och försäljning på inrikes ort, skulle erläggas vid vågen.

4. Att exporten av (främst )metaller till utrikes orter tas upp i till Kammarkollegiet inskickade vågböcker, borde bero på en strävan från centralmakten att kontrollera handeln med landets viktigaste exportvaror. Vågböckerna gjorde det möjligt att kontrollera tullräkenskaperna. Vågböckerna räknades som ett komplement till tullräkenskaper men i Kammararkivets äldre inventarieförteckningar redovisas vågböckerna inte tillsammans med tullräkenskaperna utan gemensamt med länsräkenskaperna för Uppland.

Personalen vid järnvågen var en uppsyningsman, från 1600-talet kallad inspektor, samt ett antal stångjärnsräknare. Inspektorn vid järnvågen utnämndes av Kungl. Maj:t medan stångräknarna verkar ha tillsatts av Kammarkollegiet (Hildebrand - Bratt 'Stockholms stads privilegiebrev 1423-1700 s. 458).

5. Stockholms vågböcker förvarades, innan de sammanfördes till den nuvarande samlingen, tidigare i fyra olika samlingar i Kammararkivet: Bergsbruk, Tull- och Accis, Handel och Sjöfart samt Vågböcker för Stockholm, Avesta och Nyköping.

Nedan redovisas vilka samlingar volymerna hämtats från:1-3 Bergsbruk (volym 500-502), 4. Tull och accis (604), 5. Vågböcker för...(5935-5936) 6. Tull och accis, 7. Vågböcker för...(5937), 8. Tull och accis (606), 9-15 Vågböcker för...(5938-5958), 16:I Tull och accis (607), 16: II-19: II Vågböcker för...(5959-5965), 19:III Handel och sjöfart (7b), 20: I-II Vågböcker för...(5967, 5969), 21. Tull och accis (608), 22-34 Vågböcker för...(5970-5977, 5979-5983), 35. Handel och sjöfart (7b), 36-42 Vågböcker för...(5985-5991), 43. Tull och accis (609), 44-46 Vågböcker för...(5992-5994), 47. Tull och accis (610), 48-55 Vågböcker för... 85995-6004).

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2024-05-24 10:53:45