Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Strömstads stadens äldstes arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12066
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/cD0w3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
0,1 Hyllmeter 
VillkorNej
VillkorsanmÖ
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan)
Arkivbildare/upphov
Stadens äldste i Strömstad
Kategori: Statlig myndighet. Stadens äldste -(1862)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: GLA/12066

Förteckning 244/1974









Förteckning

över

Stadens äldstes i Strömstad arkiv
Inledning (äldre form)STADENS ÄLDSTE

Även benämnd borgenskapets äldste, de äldstes råd.

Äldsterådet var en borgerskapets fullmäktigeförsamling, med såväl beslutande som verkställande befogenheter.

Tillkomst och upphörande

Genom 1619 års stadga rörande städernas administration samt 1620-talets stadsprivilegier erhöll äldsterådet en fast plats i stadsförvaltningen. I allmänhet upphörde myndigheten genom 1862 års kommunalförfattningar.

Uppgifter m.m.

Ledamöterna utsågs genom val. Endast egentliga borgare hade rösträtt och kunde komma i fråga för inval. 1620-talets stadsprivilegier föreskrev att platserna skulle fördelas lika mellan handlande och hantverkare.

Äldsterådets ställning varierade kraftigt. På en del håll synes deras verksamhet enbart ha bestått i sammanträden inför magistraten - vilket försvagade dess ställning. Vid sidan härav kunde äldsterådet även ha enskilda överläggningar och härigenom hävda sin självständighet gentemot magistraten.

Någon i författningar stadsfäst precisering av äldsterådets myndighetsutövning fanns ej; författningarna var obestämda i fråga om uppgifterna.
I större städer som Stockholm och Göteborg var äldsterådets position starkt kringskuren, däremot var det ej ovanligt att deras inflytande i åtskilliga medelstora städer var jämförelsevis betydande.

Äldsterådet handhade bl.a.:

1. taxeringen av inkomster (beskattning)

2. s.k. menighetsbestyr - dvs personliga tjänster ålagda borgerskapet rörande inkvartering av soldater, brandskydd etc. Rullor rörande fördelningen härav upprättades.

3. uppburna medel och utanordning av vederbörligen beslutade anslag - en uppgift som ibland överflyttades från magistrat till de äldste.

4. revision av stadens räkenskaper, enl. 1619 års stadga.

Äldsterådets kompetens sträckte sig enbart till de områden inom vilka borgerskapets rätt gällde. Icke-borgerliga grupper av stadsbefolkningen hade en friare ställning gentemot de äldste. Efterhand som de icke-borgerliga elementet i städerna växte i omfattning och betydelse undandrogs viss myndighetsutövning äldsterådet och ställdes under ledning av organ i vilka olika samhällsklasser voro fylligare representerade. Fattigvårdsstyrelser, brandkommissioner, drätselkammare etc betecknade en inskränkning i de äldstes befogenheter.

Förordningar

Stadga om städernas administration av den 29 december 1619.

Kungl. brev av den 15 febr 1758 om borgerskapets äldste.

Särskilda stadsprivilegier.

Litteratur:

Herlitz, Nils, Svensk stadsförvaltning på 1830-talet. Sthlm 1924. (sid. 375 ff).

Göteborgs Jubileumspublikationer. Band XX. Göteborg 1923. (sid. 131 ff).

Åkerblom, Fr, Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet. Göteborg 1899. (sid 95 ff).

Hagård, Birger, Borås stads äldste 1830-1850. En förvaltn.hist. studie. 1954. (Allmän översikt, sid. 7-12).

Almqvist, H, Göteborgshistoria. I och II. Göteborg 1929 resp 1935

samt nyare stadshistorisk forskning t.ex.

Pettersson, Ann-Marie, Nyköping under frihetstiden. Borgare och byråkrater i den lokala politiken. (1972).

Westerlund, Uno, Borgarsamhällets upplösning och självstyrelsens utveckling i Nyköping 1810-1880. (1973).

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2001-05-17 00:00:00