bild
Arkiv

Hörnefors-Strömbäcks kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1010087
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/UP0kxxprzY1ORryCf1VtzH
Omfång
0,13 Hyllmeter  (-)
Datering
18151861(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:4/1959
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling (1792 – 1861)
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Inledning (äldre form)Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling tillkom 1792 när den bröts ut ur Umeå landsförsamling. Församlingen införlivades med Umeå landsförsamling 1861.

Strömbäcks glasbruk, som låg i Umeå landsförsamling, hade erhållit privilegier år 1751. Anläggningen av bruket hade påbörjats redan år 1748 vid Ströms vattendrag nära Umeälvens utlopp i Bottniska viken. Det hade, efter växlande öden, år 1787 övertagits av firman Åberg och Grahn, som vid denna tid ägde Hörnefors järnbruk, privilegierat år 1775. Det senare var beläget i Umeå landsförsamlings sydöstra del vid Hörneån nära dess utlopp i havet. Avståndet landvägen mellan de två bruken torde ha utgjort omkring 2½ mil.

I avsikt att ordna ett mera regelbundet hållande av gudstjänster vid de brukskyrkor, som fanns vid bruken, anhöll bruksägaren, firman Åberg och Grahn, hos domkapitlet i Härnösand att få anställa och avlöna en särskild brukspredikant. Domkapitlet lämnade, efter hörande av pastoratets prästerskap, sitt bifall 27/4 1791. Följande år trädde den första brukspredikanten i tjänst. I fortsättningen fanns det brukspredikanter kontinuerligt till och med år 1861, vilket år betecknar bruksförsamlingens upphörande.

De bevarade husförhörslängderna, som omfatta åren 1842-1861, upptar förutom de vid Hörnefors bruk boende även ett större eller mindre antal av innevånarna i byarna Bjänberg (Brenberg), Bjurå (Bureå), Degerbäcken, Frängstorp, Grubbsvedjan, Häggnäs, Hörneå, Nyland, Sörmjöle och Tredingen. Bruksfolket vid Strömbäck finns inte antecknat i längderna. Om det tidigare funnits en, numera förkommen, längd för bruksfolket där, har inte kunnat fastställas. Samtliga som är uppförda i Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamlings husförhörslängder synes även kunna återfinnas Umeå landsförsamlings böcker.

Kyrkoboken för åren 1813-1861 (C:1) verkar mera fullständigt uppta endast kyrkliga förrättningar, som rör personer, vilka varit bosatta vid Hörnefors bruk. "Rapporten" för åren 1840-1861 (C:2) förefaller att vara mera fullständig än kyrkoboken med avseende på notiser, som avse sådana personer som avse sådana personer som bott i de i husförhörsländerna upptagna byarna och vid Strömbäcks bruk. Samtliga födslar, vigslar och dödsfall inom bruksförsamlingen verkar även ha blivit antecknade i Umeå landsförsamlings böcker.

Ämnesord

Kontroll

Skapad1997-11-25 00:00:00
Senast ändrad2016-09-21 15:44:07

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter