Meriter

2 Lovén, Nils, brorson till L 1, f 18 juni 1796 i Lund, d 10 febr 1858 i Äspö, Malm. Föräldrar: kh Pehr Magnus L o Clara Lidbeck. Inskr vid LU 24 dec 10, filol ex 17 juni 15, filos ex 7 maj 17, allt vid LU, eo amanuens vid LUB 24 april 17, disp pro gradu 7 juni, mag 21 juni 17, doc i litt:hist vid LU 20 juli 20, prästv 11 juni 21, eo adjunkt i estetik 31 mars 22, pastoralex 14 april 23, pastor vid Vendes artillerireg 10 juni 23, kh i Östra o Västra Vemmenhög 26 aug 30 (tilltr 1 maj 31), prost 25 jan 37, led av Sällsk för nyttiga kunskapers spridande 38, av direktionen för Skånska privatbanken 44–55, korresp led av Sällsk för utg av Skånes hist o beskr 45, revisor i Malmö lånekontor 47, led av styr för Wemmenhögs härads sparbank från 48, kh i Äspö o Östra Klagstorp från 11 juli 48 (tilltr 1 maj 50).

G 1) 28 maj 1824 i Sthlm, Nik, m sin kusin Hedvig (Hedda) Emilia Loven, f 2 sept 1802 där, Maria, d 11 april 1838 i Ö Vemmenhög, Malm, dtr till L 1; 2) 16 juli 1840 i V Ingelstad, Krist, m Juliana (Julie) Maria Fredrika Skytte (af Sätra), f 24 febr 1812 i N Mellby, Krist, d 23 sept 1867 i Lund, dtr till kh Georg (Jöran) Libert S o Ebba Maria Bring.

Biografi

L hade gediget prästerligt påbrå, i det att fadern, farfadern och farmoderns far i obruten följd sedan 1729 hade suttit som kyrkoherdar i Räng i sydvästligaste Skåne, nära Skanörs ljung. 1811 kom L och en kusin till LU. I memoarfragmentet Hans Pehrssons beskickningar skildras de lantliga 14–15-åringarnas inträde i den akademiska världen. I Lund slöt sig L till sin morbror A Lidbeck (bd 22), professor i estetik och universitetsbibliotekarie. L blev 1817 amanuens vid universitetsbiblioteket. Som gradualdisputation under Lidbecks presidium hade L att försvara dennes referat av Schillers Briefe über die ästhetische Erziehung des Menschen. Efter promoveringen presiderade L för egna påbörjade avhandlingar med stoff ur LUB:s samlingar. Under det år han tjänstgjorde som eo adjunkt i estetik kulminerade hans akademiska karriär med professorsförordnande några veckor hösten 1822. P G Ahnfelt minns (Studentminnen 1, s 104) från dessa år hur biblioteksamanuenserna, gemenligen "Lidbecks antingen köttslige eller andeförvanter", gäspade sig genom veckans fyra tjänstetimmar, oavlönade men med rätt att räkna prästerliga tjänsteår.

Som regementspastor vid Vendes artilleriregemente i Kristianstad skötte L pastoralvården för artilleristerna med familjer. Han organiserade växelundervisningsskola för soldatbarnen och kom i förbindelse med en liberalt präglad krets av civila och militära ståndspersoner: skolans rektor J P Hansson och kollega P J Böklin, hovrättsassessor C Schmidt och löjtnant C G Hjertman. I denna krets planerades litterär verksamhet med boktryckeri som grund, etablerat 1830 under firma C Schmidt & Co. Året innan hade L rest till Sthlm för att köpa press; vidare inhandlades "svenska stilar" (fraktur) för en tidning (Skånska Posten) och ett homiletiskt magasin.

"Bland andra svagheter har jag, som Du vet, även den att skriva vers", heter det i brev 1827 till kusinen Lars L. Skådespel, familjevers, uppvaktningar från ungdomsåren och tillfällesdikt från senare år har bevarats i manuskript. I Kristianstad har L fått träda till som stadspoet, färdig att besjunga kungens födelsedag och kronprinsens namnsdag, båda till tonen av Götha Lejon och med friska lån av Tegnérfraser, liksom hovrättspresident Leijonhufvuds avresa 1826 och Kristianstads kyrkas 200-årsjubileum 1828. L sände in bidrag till Stockholms Posten några gånger 1825–26, likaså till Anmärkaren med dryckesvisor till angivna Bellmansmelodier. Journalen fick 1826–30 huvudparten av L:s produktion av elegisk-romantisk art. Från 1827 följde översättningar från irländaren Thomas Moore, ömsom med sångbar lantlig romantik ur Irish Melodies, ömsom med färgglödande orientalism ur Lalla Rookh, allt efter tyska upplagor. Mooredikter har också sänts till C F Dahlgrens Kometen med önskan om dennes utlåtande och med antydda bokplaner. Sista dikten i Kometen (1827 slutnr 104) blev Movitz klagan, i en annan då gångbar genre, Frithiofsparodiens (även en Movitz frestelse finns). Översättarna trängdes kring Moore, och L fann sig flera gånger förekommen. Hans översättning av första romansen i Lalla Rookh, Khorassans beslöjade profet, trycktes i Ystad. En annan tysk samlingsvolym, The British Poets of the Nineteenth Century (1828), ledde till översättningar från Crabbe och Wordsworth.

I Skånska Posten infördes L:s dikter alltifrån första numret 21 juli 1830, först rikligt och med ett och annat omtryck, sedan mera glest. Huvudparten publicerades på nytt i Dikter af Thomas Moore 1831 och Vitterhets-försök 1833. Försöken går i olika riktningar, religiös eller anakreontisk, trånande eller epigrammatisk, men håller sig gärna på den poetiska allmänningen. Strofformen kan vara hämtad från Tegnér, uppslagen från Kosegarten eller Weisse.

1829 provpredikade L till Vemmenhög; han tillträdde 1831 och kom att verka där i 19 år. Han levde en lantprästs verksamma liv: organiserade fattigvård och inrättade skola, förskönade kyrka och förkovrade prästgård, deltog i allmänna värv i häradsbank och hushållningssällskap. I önskan att komma närmare Lund sökte L 1847 Knästorp, fick tredje rummet och röster därefter. 1850 tillträdde han Äspö nära sydkusten med Östersjön inom syn- och hörhåll.

En början till "översättandet av något större, utmärktare verk" var enligt en recension (Sv litt:fören:s tidn 1834, nr 41) gjord i Vitterhets-försök med en episod ur Camõens' Lusiaderne, och 1839 utkom sex (av cykelns tio) sånger hos L J Hierta i Sthlm. Hjältedikten Lusiaderne (dvs portugiserna) om Vasco da Gamas färd till Indien omfattar över 1 100 åttaradiga strofer på elvastavig stans. Den tryckta boken fick uppmuntran från SA genom Franzén och Grafström. I de därefter uppsända fyra sista sångerna i handskrift fann Valerius "mycket Skåne i språket och framförallt stavelsevikten", medan Atterbom yttrade sig positivt om helheten och akademisekreterare Beskow själv kom med detaljförslag till likformig strofbyggnad med växlande en- och tvåstaviga rimföljder. Tegnér fann L beredd till sådan omstöpning, då han i sept 1842 från sonen Christoffer i Källstorp besökte L i grannförsamlingen Vemmenhög. Våren 1847 kom P G Ahnfelt till L:s prästgård: "Där var ett gott bibliotek och goda manuskripter", bland dem Lusiaderne – tills vidare lagda åsido. Ahnfelt menade sig ha entusiasmerat L att slutföra och låta trycka arbetet i Lund 1852. L belönades med SA:s k pris för året.

En av L:s tidiga dikter till Bellmansmelodier framställer byklockaren Drillberg, "märkvärdig synnerligast vid gillesbordet" (Anmärkaren 1825, nr 16, Skånska Posten 1831, nr 1), en annan byskräddaren Snitt, puckelryggig och halt (Anm 1825, nr 28). Till dessa och liknande figurer i sin barndoms Räng återvände L något årtionde senare men i annan tonart: några kapitel ur bondelivets fest och vardag publicerades i Skånska Posten 1841. 1847 utkom Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade med undertitel Barndomsminnen, utan författarnamn men utgiven av pseudonymen Nicolovius. Det är på denna bok L:s litterära berömmelse vilar. Undertiteln är viktig: i likhet med S Ödmanns hågkomster 1830 bygger boken på självsyn, på direkt erfarenhet; i olikhet med Ödmanns skildras inte prästhus- och skollivet utan bondelivet. Hembyn Räng nämns aldrig vid namn; hemmet omtalas som "den prästgård, där jag vistades i min barndom", föräldrarna som "prosten" och "prostinnan". Prästperspektivet röjer sig ibland, så i skildringen av julens prästgårdsbaler.

Boken saknar egentlig kapitelindelning; skildringen är rapsodisk och gör många utvikningar. Folklivet utspelas i byhemmet (med L:s genuint sydskånska term), den sammanhållna byn i klunga kring kyrkan, före enskiftet och gårdarnas utflyttning. Med början i bondgårdens utseende och inrättning berättas om bylivets organisation, arbetsårets gång och årstidernas festräcka, livscykelns etapper med frieri och bröllop, barndop och kyrktagning, sjukdom, död och begravning, kringgärdade och ritualiserade av den solidaste vidskepelse. Några gestalter namnges och tecknas i helfigur: prästgårdsdrängen Hans Persson och byklockaren; av andra ges en kontur, som fäherden Jöns Pålsson, förnöjsam lantproletär, och ryske krigsfången Tarras, hämtad från tvångsarbete i Malmö 1808–09. "Vad jag skrivit har jag egentligen hämtat ur mitt minne, underhjälpt av några jämnårige vänners bland bönder", skriver L till Gleerup 1846. Den enda bok om allmogelivet som L kände till var prosten Gaslanders Beskrifning, om svenska allmogens sinnelag, seder vid de årliga högtider, ... (1774). L avsåg sin bok som läsning bland folket. Dess värde som etnologisk källskrift och ställning som klassiker i skånsk realistisk berättartradition är obestridd.

Nästa verk var åter en översättning: Dantes Gudomliga komedi, av vilken Böttiger 1845–51 hade översatt några sånger. L:s tolkning utkom i tre delar 1856–57, varje del med inledning och kommentar ur Dante-litteraturen och ur kommenterade upplagor på andra språk. Verket såldes genom subskription och fick god åtgång. Dantes terziner är genomgående elvastaviga, medan L:s är växlande tio- och elvastaviga, men med originalets rimflätning bevarad. Liksom i Lusiaderne kan rimtvånget leda till rytmiska otympligheter och onaturlig ordföljd.

L framstår i sin krafts tid som ljuslynt, optimistisk, skämtsam, släkt- och familjekär, väl förfaren med det timliga; hans religiositet synes ha varit en grubbelfri gudsförtröstan. Hans ekonomi var genom arv och egendomshandel god. L:s senare år, med hemmet 1855–57 förlagt till Lund, skuggades av återkommande sjukdomsperioder i familjen och flera dödsfall i familjekretsen. Återflyttad till Äspö drabbades L själv av nervfeber under julen 1857 och dog några veckor senare.

Författare

Åke K G Lundquist

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper innehållande brev till o från familjen, litterära ms, ekonomiska handhar m m i LUB. Dikter av L i L:ska familjearkivet i RA. – Brev från L i LLA (till A Hylander, Lunds domkapitels arkiv, Acta cleri 1829), LUB (till A J Bruzelius, C W K Gleerup, S Nilsson o H Reuterdahl), KB (till P J Böklin, H Schönbeck o P A Wallmark), RA o SA (till B v Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Memorabilia Bibliothccae Lun-densis. [Akad avh, preses.] Tomus 2, Particula 1 — 5*. Lundae 1818-20. 4:o. (14), 48 s. [Tidigare resp under A Lidbeck för T 1, P 18, 1812, o pro gradu 1817, se Marklin, 1:2, s 70, 72.] - Dissertatio de Ystadio. [Akad avh, preses.] P 1—2*. Lundae 1819—20. 4:o. 16 s. — Den tidigt uppgående solen [dikt sign **n.] (Poetisk kalender för år 1821 [ti-telpl:] utg af Atterbom, [Upps 1820,] s 211). -Vitterhets-försök. H 1*. Christianstad 1833. 150 s. — Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade. Barndomsminnen. Utg af Nicolovius. Lund 1847. IV, 212 s, 1 musikbil. [Pseud.] 2. uppl 1868. IV, 184 s, 1 musikbil. [Pseud.] 3. uppl:... af 1800-talet... 1908. XII, 211 s, 1 musikbil. [Efterskr.] 4. uppl, illustr o försedd med upplysande noter samt tillökad med nyfunna barndomsminnen utg av F Böök 1924. XVIII, 262 s, 4 pl, 1 musikbil. [Föret.] [Ny utg] Sthlm 1957. 247 s. (Bonnierbiblioteket.) — Mowitz's frestelse. (Parodi.) [anon, tjuvtr] (Tjufpojken. Muntrations-kalender på vers och prosa för ungkarlar, årg 6, 1856, Gbg 1855, s 51 Q- — Mowitz' klagan [anon, tjuvtr] (Bror Jonathan. Komisk kalender för 1861, Sthlm 1860, s 98 f). — [Nicolovius' akademiska memoarer.] Hans Pehrssons beskickningar. (Ur en ännu ej utgifven "Fortsättning af Folklifvet i Skytts härad".) (Under Lundagårds kronor ..., [1,] Lund 1918, s 112-127; i art av F Böök, omtr i dens, Essayer och kritiker [omsl:] 1917 — 1918, Sthlm 1919, s 145-167; från Skånska posten 1856, nr 1-2 o 25—26). — Malmö [dikt] (Sacrum Almaa matri Carolinae, Societas civium Academiae Lundensis, Lund 1918, 4:o, s 15—18; i art av Böök, omtr i dens, Essayer ..., 1919, s 172-175). - Ur Nils Lovens minnen. [Inre tit: En telning af en nu alldeles utdöd komministerstam. Ur mina barndomsminnen.] Linköping 1924. 36 s. [Från Skånska posten 1841, nr 90-92.] - Anon tillfållesskrifter, bl a: vid kyrkoherde G. Broomes avsked från Skånska nationen 5 dec 1820, Lund, till presidenten Abraham Leijonhufvud 7 nov 1826, Christianstad, vid Kristianstads kyrkas 200-årsjubileum 1 juni 1833, Christianstad, till Skytt-sällskapets i Christianstad ordf 25 juni 1833, Christianstad uå, grosshandlare Henric Ekström 27 april 1838, Sthlm, vid Oscarsdagen 1844, Ystad, kaptenskan Eva Regina Skyttes, f Törnebladh, jordfästning 10 mars 1850, Christianstad, kommerserådet C. M. Lundgrens grav 26 nov 1852, Ystad, vid Oscarsdagen 1853, Ystad, till konsul A. L. Hemberg 31 mars 1854, Ystad, vid lagmanskan Anna Catharina Sylvans grav 29 febr 1856, uooå, överste kammarjunkaren A. (G.) Gyllenkroks o M. B. Focks guldbröllop 2 april 1857, Lund, o samma tillf från Barnen på Råby Institut, Lund, samt baron Carl v Nolckens grav 1857, Ystad; vanl 4:o, (4) s. — Tidigare otr vers o prosa, bl a Debatt på bystämman, i A Österling, nedan anf två arb; dikter i original o övers, anon eller sign -n eller L-n, i Stockholms posten 1825, nr 99, 165, 1826, nr 188, 272, Anmärkaren 1825, nr 16, 28, 34, 36, 38, 1826, nr 8, 34, journalen 1825, nr 122, 286, 1826, nr 28, 70 r, 142, 170, 191, 203, 221, 252, 272, 281, 1827, nr 1, 116, 144, 191, 220, 223, 228, 280, 1828, nr 15, 33, 92, 96, 137, 150, 242, 250, 276, 282, 297, 303, 1829, nr 1, 16, 32, 34, 235, 253, 1830, nr 16, 56, 72, 121, Stockholms dagblad 1826, nr 297, Kometen 1826, nr 63, 1827, nr 74, 80-83, 89 f, 94-96, 98, 101, 104, alla Sthlm, Christianstads veckoblad 1826, nr 4, 45, 48, 1828, nr 23, Skånska posten 1830, nr 0, 2, 4, 7-9, 11,14, 16 f, 19 f, 22, 1831, nr 1, 4 f, 9, 20, 26, 34, 40, 1832, nr 37, 44, 47 f, 51, 1833, nr 9, 12,37,49, 1834, nr 2, 8, 29, prosastycken 1840, nr 105, 1841, nr 26, 90-92, 95, 97, 1856, nr 1 f, 25 f, Christianstad (även i red).

Översatt: F Girardet, Andaktsstunder för bedröf-vade och glada hjertan. Tolf predikningar. Christianstad 1826. 229 s. [Anon.] — Valda högmässo--predikningar af detta århundradets mest berömda predikanter, i öfvers utg. [Omsl: Homiletiskt magasin. H 1—6.] Arg 1, bd 1-3. Christianstad 1831-35. (Tills medj. P. Hansson.) 1. 1831. 360 s. 2. 1833. 162, 181 s. 3. 1834-35. 387 s. - T Moore, Dikter. H 1*. Christianstad 1831. 95 s. - Dens, Khorassans beslöjade profet, romans. Ystad 1834. 92 s. — L de Camoéns, Lusiaderne. Hjeltedikt. Öfvers från portugisiskan, i originalets versform. Sthlm 1839. 224, XVI s. 2. omarb o med de fyra sista sångerna tillökta uppl Lund 1852. IV, 406 s. — Dante Alighieris Gudomliga komedi. D 1—3. Lund 1856-57. 1. Helvetet. 1856. LXXXX, 191 s, Anmärkningar 154 s. 2. Skärselden. 1857. XXI, 193 s, Anmärkn 213 s. 3. Paradiset. 1857. XXX, 197[198) s, Anmärkn [o Registerl 272 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lunds stifts konsist skriv:er till K M:t 9 sept 1829, vol 60, ED:s konseljhandkar 11 juli 1848, Ansökan om åldersdispens för pastoralex 1823 (Biographica), brev 1823-24 till kanslersämb för Lunds univ, RA. Brev från C F Dahlgren (Autografsaml), Fredrika Möllers minnen (Biogr mi-nora), A J Bruzelius, Bidrag till Skytts härads herdaminne, LUB.

P G Ahnfelt, Studentminnen, 2 (1857), s 316 f; Gustaf Andersson, Brevväxl 1832-1863, 1-2 (1940); PDA Atterboms brev till J E Rydqvist 1829-1855 (SAH ifrån år 1886, 55, 1944, 1945); P D A Atterboms o B v Beskows brevväxling, 2–3 (SAH ifrån år 1886, 37-38, 1926-27, 1927-28); E Bendz, Dante i Äspö prästgård (Bokmalen 1921); N A Bengtsson, Vitter gåragång (Sydsv Dagbladets årsbok 1962, 1961); B v Beskows brev till Esaias Tegnér, 3 (SAH ifrån år 1886, 48, 1937, 1938); B v Beskows o A Fryxells brevväxling, 1–3 (SAH ifrån år 1886, 67-69, 1958-60, 1959-61); Brev till B v Beskow från J M Stjernstolpe 1821 — 1830 oj D Valerius 1821-1852 (SAH ifrån 1886, 56, 1945, 1946); En bok om Vemmenhög utg av Wemmenhögs härads sparbank (1949); B Bolin, A U Bååth (1946); S C Bring, Om olika slags öfver-sättn af Dantes Divina commedia (1914); E Brydolf, Sverige o Runeberg 1830-1848 (1943); P J Böklin till F Bremer 1832-1865. F Bremer till PJ Böklin våren 1834. Ett brevurval av E-G Junker (1965); F Böök, Den romantiska tidsåldern i sv litt (1918, även i Sv littxns hist, 2, 1923, ny uppl 1929); dens, Det rika o fattiga Sverige (1936); dens, Essayer o kritiker 1917-1918 (1919); dens, Nicolovius' akademiska memoarer (Under Lundagårds kronor [1,] 1918); dens, Studier o ströftåg i dikten o historien (1911); G Carlquist, Lunds hm, Ser 2:3 (1951); C Cavallin-A Th Lysander, Smärre skr i urval (1891); S Cavallin, N L. Minnesord (Lunds student-kal 1863-64, 1863); W Edström, Arvet från bildningscirkeln (1961); C Fehrman, Dante i Sverige (Dante i Sverige, Jubileumsskr ..., 1965); [L Feuk,] Historiska skizzer o silhouetter från Christianstad af Larifari (1882); dens, Miniatur-bilder af bemärkta prestmän i Lunds stift på 1800-talet (1893); C C Halling, Minnen (Saml utg afDe skånska landskapens hist o arkeol fören, 7, 1878, s 13, 25-34, 42, 53); J P Hansson, Hedvig Emilia L (1838); G Hasselberg, Realistisk lyrik. Studier i sv versdiktn ... (1923); T Holmberg, Människor o kulturbilder från 1800-talet (1928), s 343-350; Kataloger öfver ... L:s o ... boksaml (1859); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483-1883 (1883); G Kock, Släkten Kock (1931), tab 2, bil 3; K Kock, Skånska privatbanken. Minnesskr (1931); N Lec-Alsén, Wemmenhögs härads sparbank 1848-1923 (1924); H Lindal, För hundra år sedan o mera. Kulturbilder från Trelleborg o Söderslätt (1944); A W Lundberg, Ur skånska Båtsläktens häfder (1905), tab 25; A Th Lysander, Dante Alighieri i L:s öfversättn (Nord univ-tidskr, 1858, nr 2); A Malmberg, 1632 5/11 1932. Trelleborgs o Maglarps pastorat under trehundra år (1932); E Mårtensson, Litterär utsikt över Söderslätt (Det gamla Trelleborg, 1968); N S Norling, En berömd göingeättling (Göinge hembygdsfören:s årsbok 1947); Bref till H Reuterdahl (1915); C Santesson, J E Rydqvist. Kritikern o publicisten (1944); H Schiick, SA:s hist, 5-6 (1938); H Schiick o K Warburg, III sv littihist, 4:2 (2. uppl, 1916), s 191; G Simonsson, N L "Nicolovius" (Byahornet, 8, 1949); SMoK; J H Thomander, Tankar o löjen (1876), s 76, 100; G Tideström, Runeberg som estetiker (1941); A Wahlstedt, Minnespenningar 3 (1937); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868); A Werin, Slättens diktare (STFÅ 1960); P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 5 (1849), s 518 f; J Vising, Camöes, Portugals nationalskald (1920); dens, Dante (1896); E Wrangel, C W K Gleerup o det Gleerupska förlaget (1926); A Österling, Nicolovius o Söderslätt (1925, även i SAH irran 1886, 35, 1923-24, tr 1925; ny uppl 1957); dens, Nicolovius som tillfällighetsskald (SvD 8/2 1925, bil).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Lovén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9709, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke K G Lundquist), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9709
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Lovén, urn:sbl:9709, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke K G Lundquist), hämtad 2024-04-19.